Dessa fantastiska watt

När det gäller förstärkare så är det bäst att vi börjar med watt, dvs med uteffekten. Watt har gjorts till den mest betydelsefulla parametern när det gäller förstärkare. Ack så fel detta är! För det första så hör Du med säkerhet ingen skillnad mellan 25W och 35W t ex. Och inte heller mellan 100W och 150W t ex. Varför? Jo för att det behövs en tiodubbling av uteffekten för att det ska låta dubbelt så starkt! ! Jamen, säger Du då, är det då ingen skillnad mellan en 25-wattare i allmänhet och en säg 50-wattare? Jovisst, det brukar det i allmänhet vara. 50-wattaren är säkert utrustad med flera finesser än 25-wattaren (rent allmänt sett). Och det är inte heller otroligt att 50-wattarens nätdel är bättre än 25-wattarens, och nätdelen är mycket viktigare än vad man i allmänhet talar om. Om 50-wattaren t ex låter mera stringent i basen och i transientåtergivning så kan det vara den bättre nätdelen som ger sig till känna mera än skillnaden mellan 25W och 50W i nominell uteffekt.

Du måste också veta att det är ju inte förrän vid fullutstyrning som det är någon praktisk skillnad mellan t ex 25W och 50W. Och hur ofta använder Du maximalt vad förstärkaren kan ge? Inte ofta - eller hur. Kanske aldrig. . .

Men för sjutton säger nu den tekniskt bevandrande. En 50-wattare har större möjlighet till riktigare toppåtergivning, dvs återgivning av snabba starka programtoppar utan klippning och därmed toppdistorsion, än 25-wattaren. Förvisso är det så, men tyvärr gäller även detta bara när Du tar ut maximalt ur förstärkaren. Och för att göra det hela ännu värre så visar nya undersökningar att vi människor är mycket mindre känsliga för s k toppklippning än vad vi tidigare trott. En totalavklippning (sker när drivspänningen till effektsteget inte räcker längre) ända upp till 10 dB (!) kan vi tolerera utan större besvär. Detta kullkastar nästan alla påståenden om att alla topparna i programmet måste vara mer oförstörda för att vi ska kunna tala om verklig HiFi-återgivning.

Uteffekten är beroende av vilken impedans (ohm) vi ansluter till förstärkaren. Teoretiskt får vi hälften så stor effekt i 8 ohm som i 4 ohm. Men detta är bara teoretiskt. I praktiken begränsar nätdelens strömförsörjningsegenskaper detta en hel del. Ibland, vid små förstärkare med billig nätdel, kan det till och med hända att maximal uteffekt i 4 ohm är mindre än i 8 ohm.

Här kan Du göra fel vid val av förstärkare. Ämnar Du köra flera parallellkopplade högtalare samtidigt så måste Du se till att förstärkaren verkligen kan driva dessa högtalare samtidigt. Två 8-ohmshögtalare i parallell bildar 4 ohm. Två 4-ohmshögtalare bildar 2 ohm osv. Det finns nästan inga förstärkare som vid full uteffekt klarar 2 ohms last!

Men, och detta är ett viktigt men, vid lägre uteffekt än den maximala, egentligen vid lägre strömuttag än det maximala, kan Du förstås köra med högre last, dvs med lågt ohmtal, dvs med flera parallellkopplade högtalare. Men om Du drar på för mycket - ja då slår antingen säkerhetskretsarna ifrån förstärkaren, eller går det säkringar, eller i värsta fall brinner effekttransistorerna sönder.

Med andra ord beror det mycket på vilken förstärkartyp Du har när det gäller parallellkoppling av flera högtalare på samma utgång. Gör Du fel - ja antingen händer det inte så mycket - eller också går förstärkaren sönder. Marigt att bedöma? Javisst, man måste vara tekniskt kunnig för att veta vilket. Det är därför som förstärkare är stämplade med minsta tillåtna ohm-tal. Vad händer om Du råkar kortsluta en högtalarutgång? Drar Du inte på någon volym så händer det ingenting. Men drar Du på bara en del så slår säkerhetskretsarna ifrån, eller går säkringarna eller går effekttransistorerna sönder direkt. Allt efter förstärkar-typ, precis som ovan med för mänga parallellkopplade högtalare.